- IES-fördelningstyp (I–V) och CEN M-klass beskriver var ljuset hamnar. Linsvalet avgör om installationen uppfyller EN 13201 utan att spännvidder ändras.
- Absorptionsfilter (gula/amberfärgade linser) blockerar blåljus effektivt men minskar det totala ljusflödet med typiskt 25–30 % jämfört med klar optik — per tillverkardata.
- Spektrala omfördelningslinser omvandlar istället blå fotoner till längre våglängder, vilket enligt tillverkardata kan bibehålla nästan hela ljusflödet — men anspråket bör verifieras mot oberoende mätning.
- Blåljusreduktion och mesopisk S/P-kvot drar i delvis motsatt riktning: lägre blåljus ger lägre S/P, vilket kan reducera perifer nattsyn. Det är en reell avvägning — se öppna frågor.
Vad ljusfördelningstyp betyder i praktiken
En gatuarmatur skickar inte ljus åt alla håll lika. Ljusfördelningen — det mönster i vilket ljus projiceras mot körbana och omgivning — är inbyggd i linsens geometri. Alla belysningsteknik-beräkningar (DIALux, Relux) räknar mot en specifik ljusfördelning. Anger man fel fördelningstyp får man fel svar, oavsett hur noggrann beräkningen i övrigt är.
IES (Illuminating Engineering Society) delar in gatuarmaturers sidofördelning i fem klasser:
| IES-typ | Lateral utfördelning | Typisk tillämpning |
|---|---|---|
| Typ I | Smal, symmetrisk, lång | Gångvägar och cykelvägar längs mitten |
| Typ II | Smal, asymmetrisk utåt | Breda gator, ensidig stolpmontering |
| Typ III | Medel, asymmetrisk | Genomsnittlig stadsgata, normal stolpmontering vid kant |
| Typ IV | Bred, ensidig | Mycket breda körfält, torg, parkeringsplatser |
| Typ V | Symmetrisk rundstrålande | Korsningar, mittmontering |
CEN (europeisk standard) använder en kompletterande M-klassindelning som kombinerar körfältsbredd, observatörsögats position och jämnhetskrav enligt EN 13201. I praktiken återfinns båda systemen i upphandling: IES-typen i produktdatablad och M-klasskravet i tekniska föreskrifter.
När stolphöjd och stolpavstånd är givna är det linsvalet som avgör om kraven på medelluminans (Lm) och jämnhet (U0, UL) kan uppfyllas. Fel fördelningstyp — t.ex. Typ IV på en smal gata — slösar ljus i sidled och kan missa jämnhetskrav i körfältets centrum. Se Modell vs verklighet — vad DIALux inte beräknar.
Tre linstekniker — vad de gör med ljuset
Utöver geometrisk fördelning påverkar linsen i dag allt oftare ljusets spektrala sammansättning. Det finns tre principiellt olika metoder:
1. Klar optik (referens)
En optisk klar PMMA- eller PC-lins släpper igenom ljusets spektrum i princip oförändrat. Optisk transmittans är typiskt hög — 90 % eller mer per tillverkardata. Spektralt får man ut det LED-källan ger: en 4 000 K-modul ger 4 000 K ut. Klar optik är referenspunkten för effektivitetsjämförelser.
2. Absorptionsfilter (amber-lins)
En gul eller orangetonad lins absorberar kortvågigt blåljus i PMMA-materialet. Ljus i blå/violett spektrum omvandlas till värme i materialet istället för att passera. Resultatet är att CCT sjunker och andelen kortvågigt ljus minskar kraftigt — ett absorptionsfilter från LEDiL anges av tillverkaren blockera upp till ca 99 % av ljus under 500 nm, med en CCT-förändring från t.ex. 3 000 K till ca 2 200 K.
Konsekvens: Absorptionsfiltret innebär en direkt ljusbortförlust. Per LEDiL:s datablad förlorar en amber-lins typiskt 25–27 % av ljusflödet jämfört med en klar referenslins av samma geometriska typ. Installationen kräver alltså antingen högre grundeffekt eller tätare stolpintervall för att uppfylla samma luminanskrav. Färgåtergivningen påverkas också: CRI sjunker typiskt från ca 70 till ca 35–55 (tillverkardata).
Absorptionsfilter lämpar sig för miljöer där blåljusreduktion är högt prioriterat och lägre effektivitet accepteras — exempelvis boendemiljöer, parker och habitat där blåljusreduktion väger tungt mot energianvändning. (Om blåljusets faktiska ekologiska effekt i fält är en öppen fråga — se öppna frågor fråga 4.)
3. Spektral omfördelningslins
En nyare metod innebär att blå fotoner inte absorberas utan konverteras till längre våglängder via luminoforbeläggning i linsens PMMA. Fotonenergin utnyttjas alltså — en del av den kortvågiga strålningen omvandlas till gult/grönt ljus i områden där ögats känslighet är högre.
Konsekvens: Tillverkardatan antyder att det totala fotopiska ljusflödet kan bibehållas nära 100 % — i några mätningar överstiger det till och med klarlinsvärdet med några procent, på grund av att omvandling sker till våglängder där ögats V(λ)-känslighet är högre. Anmärkning: dessa värden härrör från tillverkardatablad och bör verifieras mot oberoende ackrediterad mätning vid upphandling. LEDiL anger även UV-beständighet motsvarande >20 års europeisk utomhusexponering (~6 % påverkan) samt CRI ca 30–45.
Spektrala omfördelningslinser är ett alternativ där blåljusreduktion önskas utan ljusflödesförlust, t.ex. på högt trafikerade vägar där luminanskraven är strängare.
Linstekniker jämfört
| Parameter | Klar optik | Absorptionsfilter | Spektral omfördelning |
|---|---|---|---|
| Optisk transmittans (typisk) | ≥90 % | ~73–75 % | ~95–100 % |
| Blåljusreduktion (<500 nm) | Ingen | ~99 % per tillverkardata | Stark, via konvertering |
| CCT-förändring från källan | Ingen | Stor (t.ex. 3000 K → ~2200 K) | Stor (t.ex. 3000 K → ~2200–2500 K) |
| S/P-kvot (mesopisk prestanda) | Bibehålls från källan | Sjunker (lägre blåandel) | Sjunker (lägre blåandel) |
| Lämpar sig för | Hög trafikväg, max luminans | Parker, boende, naturområden | Trafikleder med blåljuskrav, ekologiskt känsliga zoner |
Transmittans- och blåljustalen ovan är tillverkardata från produktdatablad. Oberoende ackrediterad mätning bör begäras vid upphandling.
Vad linsval innebär för EN 13201-beräkningar
En lägre optisk transmittans (absorptionsfilter) är ekvivalent med en effektmässig neddragning: 1 000 lm med amber-lins motsvarar ungefär 730–750 lm vid klar optik i beräkningen. Installationer som dimensionerats med klar optik uppfyller därför inte nödvändigtvis en M-klass om linsen byts till absorptionsfilter utan att övriga parametrar justeras.
Beräkningskonsekvenser av linsbyten:
- Klar → amber: luminansbidrag minskar med ~25–27 %. Stolpavstånd kan behöva minska eller effekten höjas.
- Klar → spektral omfördelning: enligt tillverkardata minimal ljusförlust. Verifiera att IES/LDT-fil från aktuell lins används i beräkningen — fotometrisk fil ska avse vald lins, inte klarreferensen.
- Linsbyte ändrar även fördelningsprofil om linsgeometrin ändras: ett typbyte (t.ex. från Typ III till Typ II) måste beräknas om med rätt IES/LDT-fil.
I DIALux och Relux: importera alltid produktens egna IES- eller LDT-fil med den faktiska linsen monterad, inte en generisk modulkurva. Klar referensoptik ger i normalfallet den bästa beräknade prestandan — att välja en spektralt filtrerad lins av andra skäl kräver alltid en kontroll av att belysningskraven fortfarande nås med rätt fil. Se även Modell vs verklighet — vad DIALux inte beräknar.
Blåljusreduktion och S/P-kvoten — en reell avvägning
En hög S/P-kvot (scotopic/photopic) innebär att källan bidrar relativt mer till stavseendet och därmed perifer detektion under mesopiska förhållanden. Blåljus är en viktig del av vad som ger hög S/P. En absorptionslins eller spektralt omfördelningslins som tar bort blåljus sänker alltså S/P-kvoten.
Det innebär en avvägning:
- Hög S/P → bättre perifer detektion och mesopisk synprestanda, men ökat blåljus mot himmel, insekter och mänsklig cirkadisk rytm.
- Låg S/P (amber/varm ton) → gynnar ekologi, mörk natthimmel och cirkadisk hälsa, men kan reducera perifer synprestanda vid låga luminansnivåer.
Ingen av dessa är objektivt rätt — valet beror på installationens kontext. Se Mesopisk fotometri och seende nattetid för bakgrunden, och Vad vet vi inte? fråga 1 för det aktuella forskningsläget om CCT-optimum.
Fem frågor att ställa vid linsval
- Vilken IES-typ eller M-klass krävs för väggeometrin? Kontrollera att vald lins matchar den typen — inte något liknande.
- Är spektral filtrering ett krav i upphandlingen? Om ja: absorptionsfilter (lägre flöde) eller spektral omfördelning (bibehållet flöde per tillverkardata)?
- Bygger beräkningen på rätt IES/LDT-fil — d.v.s. filen som faktiskt hör till den linsen, inte klarreferensen?
- Har transmittansdata bekräftats av oberoende ackrediterad mätning, eller bygger jämförelsen enbart på tillverkarens datablad?
- Hur påverkas S/P-kvoten av linsvalet, och är det relevant för installationens krav på mesopisk synprestanda?
VALDUR — Teknisk not
VALDUR-armaturen använder LEDiL 2×2-optikplattformen (50×50 mm) med Philips Fortimo FastFlex UHE-modul som ljuskälla. Tillgängliga optiktyper inkluderar Typ II, III och IV-geometrier samt klar, amber och spektralomfördelning. Produktkonfiguratorn och IES/LDT-filer för specifika kombinationer finns på POLAB Optik. Alla blåljus- och transmittansvärden i det avsnittet kommer från LEDiL:s datablad och ska verifieras vid projektering.
Läs nästa
Mesopisk fotometri — hur ögat ser nattetid
S/P-kvoten, Purkinjeskiftet och vad lux inte fångar på gata
Modell vs verklighet — vad DIALux inte beräknar
Torr vs våt asfalt, R-tabeller och vad lux ensamt inte kan garantera
SMC, aluminium och gjutjärn
Materialval, RF-transparens och korrosion
Vad vet vi inte?
Optimal CCT, ekologi och mesopisk modellering — öppna frågor 2026
Källor
- IES. (2020). ANSI/IES RP-8-20: Roadway Lighting. Illuminating Engineering Society. (IES-typfördelningar I–V.)
- CEN. (2015). EN 13201-2:2015: Road Lighting — Part 2: Performance Requirements. (M-klasser och luminanskrav.)
- LEDiL. (2024). AMBER-2X2 Product Datasheet. LEDiL Oy, Salo, Finland. (Transmittans och blåljusreduktion per produktdatablad.)
- LEDiL. (2026). SPECTRE-Y-2X2: Eliminate Blue Light — Technical Whitepaper. LEDiL Oy. (Spektral omfördelning och lumendata.)
- CIE. (2010). CIE 191:2010: Recommended System for Mesopic Photometry Based on Visual Performance. (S/P-kvoten och mesopisk justering.)
- van Bommel, W. (2015). Road Lighting: Fundamentals, Technology and Application. Springer. (Optiktypers roll i vägbelysningsdesign.)