- CEN/TR 13201-1:2014 ger vägledning för val av belysningsklass. EN 13201-2 till -5:2015 behandlar prestandakrav, beräkning, mätning och energiprestanda.
- M-klasserna gäller områden för motoriserad trafik och bygger främst på vägbanans luminans. I 2003-utgåvan användes ME/MEW, men kraven kan inte mappas direkt en-till-en mot dagens M-klasser.
- C-klasserna gäller konfliktområden. P-klasserna gäller gångtrafikanter, cyklister och områden med låg hastighet. Motsvarande äldre beteckningar i 2003-utgåvan var CE respektive S.
- Att skriva “150 lux” i ett förfrågningsunderlag är inte ett klasskrav — det saknar koppling till bland annat jämnhet, synnedsättande bländning och vägytans reflektans. Ange relevant M-, C- eller P-klass i stället.
Standardens fem delar
Vägbelysningsserien består av det tekniska vägledningsdokumentet CEN/TR 13201-1:2014 och standarddelarna EN 13201-2 till -5:2015. Del 1 hjälper beställaren att välja en klass som sedan specificeras med krav i Del 2, beräknas enligt Del 3, mäts enligt Del 4 och energiutvärderas enligt Del 5. Trafikverket — Vägbelysningshandbok 2024
| Del | Titel (förk.) | Innehåll |
|---|---|---|
| Del 1 | Vägledning för urval av belysningsklasser | CEN/TR 13201-1:2014 är en teknisk rapport som beskriver hur vägtyp, trafik, användare och miljö kan vägas in vid val av klasserna i EN 13201-2. |
| Del 2 | Prestandakrav | Aktuella M-, C- och P-klasser och deras kvantitativa krav, bland annat Lm, Uo, Ul, fTI och REI. Det här är den del som citeras i upphandlingsunderlag. |
| Del 3 | Beräkningsmetod | Exakt hur luminans och belysningsstyrka beräknas med numerisk punktnätsmetod. Grunden för DIALux, DIALux evo och Relux. |
| Del 4 | Mätmetod | Fältmätningar av färdiginstallerade anläggningar. Vilka punkter som mäts, vid vilka drifttimmar och under vilka vädervillkor. |
| Del 5 | Energiprestandaindikatorer | PDI, DP, relaterar systemeffekt till belyst area och underhållen genomsnittlig belysningsstyrka. AECI, DE, relaterar årlig energianvändning till belyst area. Indikatorerna ska användas tillsammans. |
M-klasserna — körfält och luminans
M-klasserna gäller områden för motoriserad trafik och använder luminansmätning som primärt kriterium — inte belysningsstyrka i lux. EN 13201-2:2003 använde beteckningarna ME och MEW. Eftersom kraven och omgivningskriteriet ändrades mellan utgåvorna ska exempelvis M3 inte direkt likställas med ME3a eller ME3b.
M-klasserna gäller körfält och tillhör det segment av vägbelysning där bilar rör sig med relativt hög hastighet. En komplett DIALux-modell för M-klass kräver:
- Den r-/R-tabell som har föreskrivits eller verifierats för projektets aktuella vägyta
- För M-klassens luminansberäkning placeras observatörens öga 1,5 m över vägen och 60 m framför beräkningsfältet. Beräkningen av fTI följer den separata observatörsproceduren i EN 13201-3.
- Beräkningspunktsnät enligt Del 3
Tabellen visar huvudsakligen kraven för torr vägbana och omgivningskriteriet för M1–M6 enligt Del 2; den är inte en fullständig återgivning av samtliga krav:
| Klass | Lm (cd/m²) | Uo (≥) | Ul (≥) | fTI (≤%) | REI (≥) |
|---|---|---|---|---|---|
| M1 | 2,0 | 0,40 | 0,70 | 10 | 0,35 |
| M2 | 1,5 | 0,40 | 0,70 | 10 | 0,35 |
| M3 | 1,0 | 0,40 | 0,60 | 15 | 0,30 |
| M4 | 0,75 | 0,40 | 0,60 | 15 | 0,30 |
| M5 | 0,50 | 0,35 | 0,40 | 15 | 0,30 |
| M6 | 0,30 | 0,35 | 0,40 | 20 | 0,30 |
Lm = underhållen genomsnittlig luminans. Uo = total jämnhet (min/genomsnitt). Ul = längsjämnhet (min i körfält/max i körfält). fTI = tröskelvärdesökning och synnedsättande bländning. EIR är förkortningen för Edge Illuminance Ratio, på svenska kantbelysningskvot, och REI är symbolen: genomsnittlig horisontell belysningsstyrka i en remsa precis utanför körbanekanten jämförs med en motsvarande remsa precis innanför kanten. Remsorna motsvarar en körfältsbredd och varje sida bedöms separat. Kriteriet används där angränsande trafikytor inte har egna belysningskrav. Värdena 0,35 och 0,30 är standardens tentativa minimivärden och kan ändras genom nationella eller projektspecifika krav.
EN 13201-2:2015 innehåller även våtvägskriteriet Uo,w = 0,15 för M1–M6 där det tillämpas enligt nationella krav. EN 13201-2
Parametrarna förklarade
P-klasser och C-klasser
P-klasserna (P1–P6) gäller gångtrafikanter, cyklister och områden med låg hastighet, exempelvis gångvägar, cykelvägar, bostadsgator och parkeringsytor. Här används horisontell belysningsstyrka i lux. EN 13201-2:2003 använde S-beteckningen för motsvarande typ av områden.
| Klass | Em (lux, ≥) | Emin (lux, ≥) |
|---|---|---|
| P1 | 15 | 3 |
| P2 | 10 | 2 |
| P3 | 7,5 | 1,5 |
| P4 | 5 | 1 |
| P5 | 3 | 0,6 |
| P6 | 2 | 0,40 |
Em = underhållen genomsnittlig horisontell belysningsstyrka; Emin = underhållen minimal horisontell belysningsstyrka. Per EN 13201-2:2015, tabell 3.
C-klasserna (C0–C5) gäller konfliktområden, exempelvis korsningar, rondeller, gångöverfarter och andra ytor där trafikströmmar korsar eller överlappar varandra. De använder horisontell belysningsstyrka. EN 13201-2:2003 använde beteckningen CE för konfliktområden.
Underhållsfaktorn (MF) — en av de viktigaste faktorerna i beräkningen
Underhållsfaktorn (MF) omräknar initialt beräknad fotometrisk prestanda till underhållen prestanda vid den valda tidpunkten. MF ska bestämmas projektspecifikt enligt en dokumenterad metod, exempelvis ISO/CIE TS 22012:2019. ISO/CIE TS 22012:2019
- Dokumenterad ljusflödesbibehållning för den valda LED-modulen och dess driftpunkt ska ingå i underlaget.
- Armaturens nedsmutsning ska bedömas utifrån miljö och rengöringsintervall.
- Projektets strategi för fel, utbyte och planerat underhåll ska dokumenteras.
- Vägytans reflektansegenskaper hanteras genom den valda r-/R-tabellen, inte genom en godtycklig extra faktor i MF.
Ingen generell procentsats eller MF är universellt korrekt. Det är den initialt beräknade luminansen eller belysningsstyrkan som efter applicering av projektspecifik MF ska uppfylla det underhållna klasskravet. Beräkningsunderlaget ska redovisa metoden och antagandena; mer om skillnaden mellan modell och verklighet finns i DIALux beräknar inte allt.
Hur väljer man rätt klass?
CEN/TR 13201-1:2014 ger en startmetod för klassval. Den slutliga klassen kräver en projektspecifik bedömning; en vägtyp kan inte ensam översättas till en bestämd M-, C- eller P-klass. Bedömningen omfattar bland annat:
- Trafiken — hastighet, flöde och sammansättning.
- Trafikanter och ytor — vilka användargrupper och trafikytor som berörs samt om angränsande trafikytor har egna krav eller ska bedömas med REI.
- Geometri och visuell komplexitet — bland annat konfliktpunkter, orienteringsuppgift och vägens utformning.
- Lokala förhållanden — omgivningsljus, väderförhållanden och särskilda användargrupper.
För svenska projekt ska väghållarens aktuella VGU- och projektspecifika krav kontrolleras. Klassval och tillåten överbelysning ska framgå av underlaget; en högre klass ska inte väljas utan projektskäl.
Energiprestanda — Del 5: PDI DP och AECI DE
EN 13201-5:2015 definierar två kompletterande indikatorer. PDI, med symbolen DP och enheten W/(lx·m²), relaterar systemeffekten till belyst area och underhållen genomsnittlig belysningsstyrka. AECI, med symbolen DE, relaterar den totala energianvändningen under ett specificerat år till den belysta arean och anges i Wh/m²; kWh/(m²·år) kan användas som skalad presentationsenhet. DE är alltså symbolen för AECI, inte ett separat mått.
PDI och AECI ska användas tillsammans. En direkt energijämförelse är meningsfull mellan alternativ för samma projekt, geometri och belysningskrav; lika väglängd är inte ensam en tillräcklig jämförelsegrund. När indikatorerna ingår i ett förfrågningsunderlag bör beräkningsförutsättningar, driftprofiler och den belysta arean redovisas.
Varför “lux” i förfrågningsunderlaget inte räcker
“Minst 15 lux på köryta” är ett enkelt värde att skriva i en kravspec — men det säger ingenting om jämnhet, synnedsättande bländning fTI, tillämplig kantbelysningskvot REI eller hur värdet relaterar till vägbeläggningens reflektans. En armatur kan klara en genomsnittlig belysningsstyrka på 15 lux med extrem ojämnhet och stå utanför M-klassens krav på Uo och Ul. M-klass plus R-tabell är de rätta parametrarna. För gång- och cykelvägar: P-klass med Em och Emin.
Fem punkter för upphandling
- Ange M-klass, inte enbart lux. För körfält: ange klass, underhållsintervall och den r-/R- eller N-tabell som är föreskriven eller verifierad för projektets vägyta, så att beräknad MF och klassuppfyllelse kan verifieras.
- Kräv beräkningsfil i DIALux eller Relux. Utan färdig redigerbar projektfil med rätt observatörsposition, R-tabell och MF är det svårt att verifiera att klassvärdena faktiskt uppfylls.
- Ange REI där kriteriet är tillämpligt. Om angränsande trafikytor saknar egna belysningskrav ska kantbelysningskvoten REI anges. I annat fall ska angränsande gång- och cykelytor ges relevanta egna P- eller C-krav.
- Definiera fältmätning. Ange tidpunkt, mätförhållanden, ansvar och hantering av avvikelser som projektspecifika kontraktsvillkor. EN 13201-4 anger ingen generell tolvmånadersfrist.
- Begär PDI DP och AECI DE. Kräv att båda indikatorerna enligt Del 5 redovisas tillsammans för alternativen i samma projekt, med gemensam geometri, belysningskrav och driftförutsättningar.
VALDUR — Teknisk not
För att bedöma vald VALDUR-konfiguration mot en belysningsklass behövs en projektspecifik ljusberäkning med rätt väggeometri, stolpavstånd, reflektionsdata, underhållsfaktor och verifierat fotometriskt underlag. Publicerade komponentberäkningar bevisar inte i sig att klass M3 eller M4 uppfylls. Vald drivdonskonfiguration kan ge energidata via Part 252 och diagnostik- och underhållsdata via Part 253. CLO ingår som standard i alla VALDUR-armaturer. Mer om hur beräkningar sätts upp: DIALux beräknar inte allt.
Relaterade artiklar
DIALux beräknar inte allt
Vad skillnaden mellan modell och verklighet innebär för EN 13201-klass
Mesopisk fotometri och seendet nattetid
Varför fotopisk luminans inte ger en komplett bild av visuell prestanda
Optiktyp och spektral filtrering
Hur IES-typ och CEN M-klass styr linsvalet i VALDUR
DALI-2, Zhaga och D4i
Energidata via Part 252 och diagnostik/underhåll via Part 253; CLO är en separat funktion