- EN 13201 är uppdelad i fem delar. Del 2 definierar klasser och kvantitativa krav. Del 3 definierar beräkningsmetoden (grunden för DIALux). Del 5 energiprestanda.
- ME-klasserna (Motorway Equivalent) använder luminansmätning (cd/m²) och gäller körfält. ME3a är vanligast på svenska kommunala gator; ME6 används för de lägsta klassade vägarna.
- S-klasserna använder horisontell belysningsstyrka (lux) och gäller gång- och cykelvägar, parkeringsytor och gråndzoner.
- Att skriva “150 lux” i ett förfrågningsunderlag är inte ett klasskrav — det är ett punktvärde utan koppling till jämnhet, blandning eller beläggningsreflektans. Ange ME-klass istället.
Standardens fem delar
EN 13201 Road lighting (giltigt som SS-EN 13201 i Sverige) publicerades i sin nuvarande version 2015 och kompletterar Trafikverkets och kommunernas egna riktlinjer för hur vägbelysning ska väljas, beräknas och värderas.
| Del | Titel (förk.) | Innehåll |
|---|---|---|
| Del 1 | Urval av belysningsklasser | Hur vägtyp, trafik och miljö styr vilket klass som ska väljas. Beslutsmatriser och influerande parametrar. |
| Del 2 | Prestandakrav | De numeriska minimikraven per klass: Lm, Uo, Ul, TI, SR. Det här är den del som citeras i upphandlingsunderlag. |
| Del 3 | Beräkningsmetod | Exakt hur luminans och belysningsstyrka beräknas med numerisk punktrutsmetod. Grunden för DIALux, Relux och Dialux Evo. |
| Del 4 | Mätmetod | Fältmätningar av färdiginstallerade anläggningar. Vilka punkter som mäts, vid vilka drifttimmar och under vilka vädervillkor. |
| Del 5 | Energiprestanda | AECI (Annual Energy Consumption Indicator) och DE-indikatorn. Gör det möjligt att jämföra energianvändning mellan vägbelysningsanläggningar per luminansenhet. |
ME-klasserna — körfält och luminans
ME-klasserna (M = "Motorway/main road Equivalent") använder luminansmätning som primärt kriterie — inte belysningsstyrka i lux. Motivet är att ögat på en väg i mörkret uppfattar luminans (det reflekterade ljuset från vägytan), inte det infallande ljuset direkt.
ME-klasser gäller körfält och tillhör det segment av vägbelysning där bilar rör sig med relativt hög hastighet. En färdklar DIALux-modell för ME-klass kräver:
- Beläggningsreflektanstabell (R-tabell, t.ex. R3 för slät asfalt)
- Observatörposition (60 m framför armaturen, 1,5 m höjd)
- Beregningpunktsräta enligt Del 3
Nedan visas de vanligaste ME-klasserna och deras minimikrav per Del 2:
| Klass | Lm (cd/m²) | Uo (≥) | Ul (≥) | TI (≤%) | SR (≥) |
|---|---|---|---|---|---|
| ME1 | 2,0 | 0,40 | 0,70 | 10 | 0,50 |
| ME2 | 1,5 | 0,40 | 0,70 | 10 | 0,50 |
| ME3a | 1,0 | 0,40 | 0,70 | 15 | 0,50 |
| ME3b | 1,0 | 0,40 | 0,60 | 15 | 0,50 |
| ME3c | 1,0 | 0,40 | 0,50 | 15 | 0,50 |
| ME4a | 0,75 | 0,40 | 0,60 | 15 | 0,50 |
| ME4b | 0,75 | 0,40 | 0,50 | 15 | 0,50 |
| ME5 | 0,50 | 0,35 | 0,40 | 15 | 0,35 |
| ME6 | 0,30 | 0,35 | — | 15 | — |
Lm = underhållen genomsnittlig luminans. Uo = total jämnhet (min/genomsnitt). Ul = längsjämnhet (min i körfält/max i körfält). TI = tröskelgradient (blänk). SR = omgivningskvot. Alla värden per EN 13201-2:2015, tabell 1.
Parametrarna förklarade
S-klasser och CE-klasser
S-klasserna (S1–S7) gäller gatuområden utan genomkörseltrafik i hög hastighet: gångvägar, cykelvägar, bostadsgator och parkeringsytor. Här används horisontell belysningsstyrka (lux) istället för luminans, eftersom det inte finns en enhetlig rörlig observatör.
| Klass | Em (lux, ≥) | Emin (lux, ≥) |
|---|---|---|
| S1 | 15 | 5 |
| S2 | 10 | 3 |
| S3 | 7,5 | 1,5 |
| S4 | 5 | 1 |
| S5 | 3 | 0,6 |
| S6 | 2 | 0,6 |
| S7 | 2 | — |
Em = underhållen genomsnittlig horisontell belysningsstyrka; Emin = underhållen minimal horisontell belysningsstyrka. Per EN 13201-2:2015, tabell 3.
CE-klasser (CE0–CE5) används för konfliktområden med komplex trafik: korsningar, rondeller, gångöverfarter och komplexa trafikmiljöer. CE använder hörisontal belysningsstyrka (som S) men med högre nivåkrav anpassade till ökad olycksrisk.
Underhållsfaktorn (MF) — en av de viktigaste faktorerna i beräkningen
Beräkningsprogrammet (t.ex. DIALux) beräknar ny-installerat ljus och applicerar sedan en underhållsfaktor (MF) för att simulera systemets tillstånd vid slutet av underhållsintervallet. Formeln är:
MF = LLMF × LSF × LMF × RSMF
- LLMF (Lamp Lumen Maintenance Factor) — lumennedfåll från LED-källan över tid. För LED typiskt 0,85–0,95 vid 50 000 h.
- LSF (Lamp Survival Factor) — andel fungerande enheter vid slutet av intervallet. För LED nästan alltid 1,0 inom rimliga underhållsintervall.
- LMF (Luminaire Maintenance Factor) — smutsnedfåll på glas/optik. För IP66-armatur i vägmiljö typiskt 0,90–0,95 vid 3–5 år.
- RSMF (Road Surface Maintenance Factor) — förändring i vägbeläggningens reflektans. Ofta 1,0 när R-tabell är känd.
En typisk MF för en modern LED-armatur med IP66 i vägbelysning är 0,80–0,85 vid ett 4-årigt underhållsintervall. Det innebär att armaturens nyinstallerade uteffekt måste vara ~18–25 % högre än det numeriska klassvärdet för att klara Lm-kravet i slutet av intervallet. Det här är direkt kopplat till den diskussion om verklig vs. modellerad prestanda som behandlas i DIALux beräknar inte allt.
Hur väljer man rätt klass?
Del 1 av EN 13201 anger en beslutsprocess baserad på:
- Trafikflöde och hastighet — högre ger högre klass (ME1–ME2 för motorleder, ME4–ME6 för lågtrafikerade kommunalvägar)
- Förekomst av gång- och cykeltrafikanter — höjer SR-kravet och påverkar CE-valet
- Miljökomplexitet — korsningar, parkering, tätort kräver högre klass än rak genomfart
- Ambient-luminans — i sträcka med hög omgivningsluminans (butiksområde) kan lägre ME-klass accepteras
I Sverige tillämpas del 1 vanligtvis via kommunens egna belysningsplan eller Trafikverkets vägledning, ofta tolkad via SKR:s (Sveriges Kommuner och Regioner) rekommendationer. ME3a–ME3c är de mest förekommande klasserna på kommunala gator med blandad trafik.
Energiprestanda — Del 5 och AECI
EN 13201-5 infor i ett mått för energiprestanda: AECI (Annual Energy Consumption Indicator) i kWh/(m²·år), beräknat per belyst köryta. Det gör det möjligt att jämföra energianvändningen mellan installationer som betjänar lika långa vägsträckor med oliklika armaturavstånd och effekter.
AECI är ännu inte obligatorisk i de flesta kommunala upphandlingar, men inkludering av AECI-kravet i förfrågningsunderlaget ger kommunen ett objektivt energijämförelseverktyg som går bortom “watt per armatur”.
Varför “lux” i förfrågningsunderlaget inte räcker
“Minst 15 lux på köryta” är ett enkelt värde att skriva i en kravspec — men det säger ingenting om jämnhet, blänk (TI), omgivningskvot (SR) eller hur värdet relaterar till vägbeläggningens reflektans. En armatur kan klara 15 lux genomsnitt med extrem ojämnhet och stå utanför ME-klassens krav på Uo och Ul. ME-klass plus R-tabell är de rätta parametrarna. För gång- och cykelvägar: S-klass med Em och Emin.
Fem punkter för upphandling
- Ange ME-klass, inte enbart lux. För körfält: ange klass (t.ex. ME3a) plus R-tabell (t.ex. R3) och underhållsintervall (t.ex. 4 år) så att beräknad MF går att verifiera.
- Kräv beräkningsfil i DIALux eller Relux. Utan färdig .dlx/.rdf-fil med rätt observatörposition, R-tabell och MF är det svårt att verifiera att klassvärdena faktiskt uppfylls.
- Lägg till SR-kontroll. Omgivningskvoten SR översés ofta. för gator med gångtrafikanter bör SR ≥ 0,5 vara ett kontraktsvillkor.
- Definiera fältmätning. Ange att Del 4-mätning genomförs senast 12 månader efter idrifttagning. Definierar vilken part som står för kostnad om mätresultaten inte når klassen.
- Begär AECI. Inkludera AECI (kWh/m²·år) per Del 5 som ett jämförelsekriterium, särskilt i LCC-upphandlingar.
VALDUR — Teknisk not
VALDUR-armaturens IES typ III/IV-optik är verifierad mot ME3a och ME4a i representativa DIALux-scenarion med R3-tabell och MF = 0,82. Färdiga ljusberäkningar per aktuell väggeometri och stolpavstånd tillhandahålls av POLAB. D4i Part 253 ger realtids-CLO så att anläggningen håller Lm under hela underhållsintervallet utan överskottsinstallation. Mer om hur beräkningar sätts upp: DIALux beräknar inte allt.
Relaterade artiklar
DIALux beräknar inte allt
Vad skillnaden mellan modell och verklighet innebär för EN 13201-klass
Mesopisk fotometri och seendet nattetid
Varfor fotopisk luminans inte ger en komplett bild av visuell prestanda
Optiktyp och spektral filtrering
Hur IES-typ och CEN M-klass styr linsvalet i VALDUR
DALI-2, Zhaga och D4i
CLO via D4i Part 253 håller Lm hela underhållsintervallet
Källor
- CEN / SIS. (2015). SS-EN 13201-1:2015 Vägbelysning — Del 1: Urval av belysningsklasser. Svenska institutet för standarder.
- CEN / SIS. (2015). SS-EN 13201-2:2015 Vägbelysning — Del 2: Prestandakrav. Svenska institutet för standarder. (Källa för alla klassvärden i denna artikel.)
- CEN / SIS. (2015). SS-EN 13201-3:2015 Vägbelysning — Del 3: Beräkning av prestandavärden. Svenska institutet för standarder.
- CEN / SIS. (2015). SS-EN 13201-4:2015 Vägbelysning — Del 4: Metoder för mätning av ljusprestanda. Svenska institutet för standarder.
- CEN / SIS. (2015). SS-EN 13201-5:2015 Vägbelysning — Del 5: Energiprestandaindikatorer. Svenska institutet för standarder.
- van Bommel, W. (2015). Road Lighting: Fundamentals, Technology and Application. Springer. (Referens för underhållsfaktorsystematik och observatörmodell.)