IP66, IK10 och C5-M — vad beteckningarna faktiskt innebär

IP-klassning (IP-kod) — skydd mot åtkomst, damm och vatten

I IEC 60529 står kodbokstäverna IP för International Protection. IP-koden anger kapslingens skyddsgrad mot åtkomst till farliga delar, inträngning av fasta främmande föremål och vatten. Standarden gäller kapslingar för elektrisk materiel inom sitt tillämpningsområde. En IP-kod läses som två siffror: (IEC 60529)

IP66 specificeras ofta för gatuarmaturer. Ett provningsresultat gäller det provade föremålet under de angivna provningsvillkoren; det visar inte ensamt hur skyddsgraden bibehålls under långvarig drift.

Vad IP66 inte testar

• Termisk pumpning: Temperaturväxlingar kan skapa tryckvariationer i kapslingen. IP66-provet bedömer inte långvariga temperaturcykler eller kondensbeteende, så ett IP66-resultat utesluter inte i sig framtida fuktproblem.
• Packningsåldring: Packningar kan förändras genom åldrande och miljöpåverkan. IP66-beteckningen anger inte ensam hur länge tätningsfunktionen bibehålls under UV-exponering, temperaturcykler och underhållsförhållanden i fält.
• Nedsänkning: IPX7 avser tillfällig nedsänkning under IEC 60529:s angivna villkor. För IPX8 avtalas provningsvillkoren mellan tillverkare och användare och ska vara strängare än för IPX7. Skydd mot vattenstrålar och nedsänkning är separata prov; om båda krävs ska dokumentationen visa att båda har verifierats.

Se Fukt, kondens och felmoder för den fullständiga diskussionen om varför IP-klassen ensam inte utesluter fuktskador.

IK-klass — mekanisk slagtålighet

IK-systemet definieras i IEC 62262:2002+A1:2021 och den europeiska motsvarigheten EN 62262:2002+A1:2021; svensk utgåva är SS-EN 62262:2022. Klassningen anger motstånd mot mekaniska slag under definierade provningsvillkor. 2021 års tillägg definierar även IK11 vid 50 J. Lämplig IK-nivå beror på montagehöjd, åtkomlighet, förväntad slagpåverkan och upphandlingskrav. (IEC 62262)

IK10 anger slagenergin 20 J. För armaturer använder vägledningen i IEC TR 62696 tre slag mot den eller de punkter som bedöms svagast. Provningen simulerar inte långvarigt slitage, vibration eller alla former av vandalism. (IEC TR 62696)

C5-M och C5 — äldre och nuvarande korrosivitetsbeteckningar

ISO 12944-2:1998 använde kategorierna C5-I för industri och C5-M för marin atmosfärisk korrosivitet. ISO 12944-2:2017 använder i stället C5 för mycket hög och CX för extrem atmosfärisk korrosivitet. C5-M används fortfarande som äldre branschbeteckning, men ska inte blandas ihop med kategorierna i den nuvarande utgåvan: (ISO 12944-2:2017)

ISO 9227 beskriver hur saltsprayprov utförs men bestämmer inte ensam provtid eller godkännandekriterier för en viss produkt. ISO 12944-6 beskriver laboratoriebedömning av skyddsmålningar på stålsystem inom standardens omfattning. Resultaten är underlag vid val av målningssystem, inte en exakt prognos för brukstid. En C5-M-uppgift visar därför inte ensam att 1000+ timmars saltspray eller ett visst hållbarhetsintervall har verifierats; detta måste framgå av den faktiska provningsrapporten för det specificerade systemet. (ISO 9227:2022)

C5-M, SMC och aluminium

Här finns en viktig distinktion:

• Aluminium med C5-M-målning: Aluminiumoxid (spontan oxidation) ger ett visst grundskydd, men där lacken skadats accelererar salt korrosionen kraftigt. Målningssystemet är avgörande.
• Komposit: Glasfiberförstärkt termoset genomgår inte metallisk eller elektrokemisk korrosion i själva materialet och behöver därför inget ytskyddssystem mot sådan korrosion.

Se SMC, aluminium och gjutjärn för djupare jämförelse av höljesmaterialens korrosionsresistens.

Vad kommuner bör fråga om

1. IP-klass + packningsegenskaper: Kräv att tillverkaren redovisar packningstyp (material, Shore-hårdhet) och hur ofta de rekommenderas att bytas. Ett IP66-resultat vid leverans visar inte ensamt att skyddsgraden bibehålls efter 10 år utan underhåll.
2. IK-klass på exponerad yta: Begär att provningsrapporten anger om en komplett monterad armatur eller endast en panel provades, monteringen under provningen, provade punkter, slagenergi och provmetod samt vilket provföremål klassningen gäller.
3. C5-M/C5: begär systembunden dokumentation: Dokumentationen bör ange standard och utgåva, provat underlag och ytförberedelse, komplett målningssystem och torrskiktstjocklek, korrosivitetskategori och hållbarhetsintervall, provmetoder, exponeringstider och godkännandekriterier samt vilket provföremål rapporten gäller. En oberoende eller ackrediterad rapport kan ställas som upphandlingskrav; ISO kräver inte automatiskt en sådan rapport.
4. Höljesmaterial och ytskydd: För kustnära installationer behöver höljesmaterial, ytbehandling och armaturens övriga exponerade delar bedömas tillsammans.
5. Kombination av beteckningarna: Varje uppgift — IP66, IK10 och C5-M/C5 — måste kopplas till rätt standardutgåva, provföremål och rapport. Beteckningarna innebär inte automatiskt att tre separata laboratorieprov har genomförts, och ingen av dem simulerar långvarig kombinerad fältexponering.